* I vila har allt blod i kroppen (ca 5 liter) hunnit passera hjärtat efter en minut.

 

*  I kroppspulsådern flödar blodet med en hastighet på 50 cm per sekund! (på en sekund är blodet som "skjuts ut" ur hjärtat redan neranför magen så att säga). Detta beror på det höga trycket. Skulle pulsådern vara öppen rakt upp skulle blodet spruta ca 1.5-1.8 meter rakt upp i luften!

 

* Ute i de små kapillärerna i vävnaden flödar blodet med en hastighet på 0.03cm per sekund (på en sekund kommer blodet alltså bara 0.3 millimeter!!) 

 

* iIvenerna på väg tillbaka till hjärtat flödar blodet med en hastighet på 10-30 cm per sekund. 

 

Detta beror b.la på ytan de olika krälen tar upp, artärerna och venerna är väldigt små till ytan de täcker upp i jämförelse med kapillärerna, även om kapillärerna i sig är mycket mintre är de så otroligt många fler.

En enklare liknelse är brandslang vs flod. I brandslangen är trycket högt (hastigheten hög), men det kommer inte ut så mycket vatten. I en stor flod är trycket lågt (hastigheten långsam), men det rinner förbi avsevärt mycket mer vatten än vad det gör i slangen. 

 

Dessutom är trycket högre "ju närmre vätskan är pumpen som pumpar ut den".

 

Trycket är som högst i artärerna, ca 120 och är nere på noll när det tillslut når höger förmak. Den största trycksänkningen sker i arteriolerna (små artärer) för där möter blodet mest motstånd. De är små men släpper inte igenom något blod genom väggarna. 

 

 Allt flödar alltid mot ett lägre tryck (blod i ådrorna, luften i lungorna osv). När hjärtat skjuter ut blodet är trycket högt och aortaväggarna tänjs ut. När blodet sedan passerar drar aortaväggarna ihop sig igen och hjälper till tt trycka blodet frammåt. Dessutom är trycket lägre i vävnaden längre bort - därför fortsätter blodet frammåt. Det finns även en klaff där aorta börjar som stängs och därmed förhindrar att blod rinner tillbaka in i hjärtat från fel håll. Ute i musklerna har artärerna förlorat sin elasticitet vilket bidrar till att trycket sjunker ute i vävnaden. det finns inte längre något som tänjs ut och sedan dras ihop för att skjuta på.

 

I kapillärerna sker utbytet mellan blod och vävnad. Blodet lämnar syre, näring och byggstenar till kroppen samtidigt som det tar upp koldioxid och annat skräp som vävnaden vill bi av med. Här är trycket nere på ca 35 eftersom de är sköra och ett för högt tryck skulle skada dom.

 

I venerna är blodflödet konstant (i artärerna pulserar det ju) och trycket ligger runt 15. Men hur kan då blodet ta sig upp till hjärtat igen om trycket är så lågt, det ska ju inte bara ta sig frammåt, det ska ju trotsa gravitationen också på vägen upp till hjärtat? 

1: muskelpumpen (alltså skelettmusklerna) pumpar upp blodet genom att strama åt om venerna när de spänns. 

2: Blodcirkulationen i sig trycker på "bakom" blodet som befinner sig i venerna. 

3: Det finns klaffar i venerna som der till att blodet inte "rinner bakåt". 

Även nervsystemet kan krama ihop venerna så att blodet pressas uppåt. 

 

I det stora kretsloppet (från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjätat) är trycket normalt sett ca 125/80.

I det lilla kretsloppet (från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat) är trycket bara 25/8. Detta beror framförallt på att de är i samma höjd som hjärtat, det är ingen gravitation som behöver trotsas. 

 

Det övre trycket (120-125) kallas för systoliskt tryck och mäter trycket i artären när hjärtat drar ihop sig, dvs när blodet pumpas ut. 

Det undre trycket (~ 80) kallas för diastoliskt tryck och mäter trycket i artären när hjärtat är avslappnat, dvs det tryck hjärtat måste arbeta emot för att kunna skjuta ut blodet. (Minns att flödet alltid går åt det lägre trycket, för att blodet ska ta sig ut ur hjärtat när det dras ihop måste trycket i hjärtat först bli högre än trycket i artären).

 

En annan anledning till tryckskillnaderna är att artärerna alltid är "öppna", medan venerna "sjunker ihop när de är mindre fyllda. När en artär fylls möts vätskan alltså direkt av ett motstånd, blodet måste direkt trycka på för att få kärlväggarna att expandera. 

När vätskan fylls på i venerna "reser" sig först venen innan något motstånd uppstår. En större vätskevolym kan alltså rinna igenom obehindrat innan venen "blåsts" upp så pass att något motstånd från venens kärlväggar uppstår. Därför är trycket mer konstant på vensidan. Tänk när ni blåser upp en ballong, den första biten när den bara fylls med luft går ju plättlätt, men när man sedan ska få belongens väggar att växa måste vi trycka på rejält.