Jaa så här i sista stund som vanligt. Är taggad som fan (just nu) men pausar en liten stund. 

Svårt att hinna med att läsa när jag har labbat hela dagarna denna veckan. Och igår skämde jag bort mig med en liten ridtur dessutom!  

 

I morgon har vi vår första deltenta på kursen. Även dessa är öppenbok tentor för att vi ska vänja oss vid det. 

2 frågor får vi. På 19 kapitel. Svåra grejer. Nästan så svårt att man inte ens känner sig motiverad, men men jag ska gör allt jag kan för klarar man deltentan får man 2 gratispoäng till stora tentan i november sen. 

Dessutom är det ganska roliga grejer vi gör, om än jävligt svåra!! 

 

vad har vi lärt oss under labbarna då? Att rykande koncentrerad salpetersyra gör ONT. Ondare än 200grader varm olja! 

Fick en yttepytteminimini droppe HNO3 stänk på underarmen - kändes som ett getingstick men det gick över när jag sköljt med vatten och tvättat med tvål. 

 

I övrigt är dessa labbar väldigt kul. Man får fina kristaller och det fashinerar mig hur saker och ting kan ändra färg, form och utseende beroende på vad det löses upp i, hur varmt det är osv. Vi har en makapär där vi sätter på en rundkolv med vätska i, den snurrar och man kanske värmer lite och så vips omvandlas vätskan till pulver! (eller a, så riktigt så enlekt är det väl inte, men det är så det går till - som att återskapa en upplöst sockerbit!

 

Igår och idag har vi tillverkat lokalbedövningsmedlet lidokain, som faktikst är ett svenskt preparat från 40 talet och som används än idag! Vi fick dock inte lov att testa, men det kändes som att min tumme blev lite bedövad där ett tag, så nått hade jag ju spillt på mig iallafall. 

 

 

utan sin kloka man som har svar på allt i alla lägen. 

 

När man som kvinna står i affären och väljer mellan två par gummistövlar och känner sig osäker är det inte alltid så lätt. Att man är så hungrig så man håller på att dö gör det inte enklare att fatta ett klokt genomtänkt beslut, haha!

 

Stog där med ett par i storl 36, de satt bra. Men jag hade ju bara tunnstrumpor på mig tänkte jag, så det kasnke blir lite för snålt med plats ändå. Provade ett par 37 och de fungerade de med men de var lite vidare även i skaften. Jag tänkte att de kanske kan vara bra så man får plats med flera par extra strumpor och raggsockor eller ett par extra sulor. Men det är ju inte kul att alltid behöva ha ett helt gäng strumpor på sig när man ska använda stövlarna. Aaa, såhär gick mina funderingar och innre argument i säkert 15 minuter. Fram och tillbaka. Provade ena paret, sedan andra. Sedan det första igen.

 

Haha, sen ringde jag till Timpa och förklarade läget -  "Ta de som passar bäst nu!  När det blir så kallt att du behöver tjocka raggsockor i dom är det ändå för kallt för att gå i gummistövlar".

 

Såklart!! Och så enkelt ;)

jaa, igår var min häst pigg. 

Strålande sol kombinerat med en frisk,kall höstluft OCH två upphöjda bommar på banan blev för mycket för plutt <3 

 

Det började redan i torsdags då jag jobbade mycket frammåt i galoppen: spurta på långsidorna och sen in o jobba nått varv på volten. Vi fick till och med till det minsta miniglädjeskutt jag varit med om i en av "ökningarna" (läs rivstarterna), ett stort galoppluftsprång - det ni, sa Feelia ;) På slutet blev hon jättefin i galoppen, kunde samla sig mer och jobba kvar i en trevlig form utan att varken öka eller byta av när jag stämde av med rejäla eftergifter. 

 

Så igår skulle vi ta det lite lugnare hade jag tänkt. La fram två upphöjda bommar på volten. Börjde som vanligt med att trava o galoppera fram på "lång" tygel, red som i åttor över bommarna och hon drog inte alls varken i trav eller galopp.

Efter en liten paus hade jag tänkt jobba lite mer med formen över bommarna vilket gick sådär. I början var hon jättefin, men efter varje minut taggar hon till mer och mer så det gick knappt att få stopp så jag gav upp och red för att möta sambon istället som skulle promenera till stallet. 

 

Väl framme vid galoppbacken tar vi oss en liten galopp, på slutet möter vi tim så vi vänder och travar en bit tillbaka. Feelia är fortfarande dunderpigg så jag bestämmer mig för att släppa henne i uppförs backen hemmåt (det är som en dal man rider i, först nerför sen plant och sen uppför. Fortsätter man några meter till så kan man lixom runda backen man precis ridit uppför på en plan slinga så man behöver alltså inte rida tillbaka nerför den utan kan gallopera hela vägen tillbaka nästan direkt)

 

Och herrejävlar vad det gick undan :) Tur hon är så snäll och att hon vet när det är dax att stanna - det är väl enda fördelen med att galoppera ofta på samma ställe. De gånger man väljer att skritta (eller gud förbjude) trava samma sträcka är man dock mindre populär. 

 

Att man kan bli så lyrisk och varm i hjärtat av att umgås med ett djur <3

 

 

Tjaaa, vad ska man säga. Min häst gillar att hoppa iallafall! Och denna gången var det riktigt kul!

Min nya taktik går ut på att inte göra ett skit utan bara åka med. Hon vet ju hur hon ska göra och det är när jag försöker lägga mig i avsprångspunkter, tempo mm som det blir tokigt. Så planen är den att först lära mig följa i sprången och hitta en bra känsla. Sen kan jag börja mixtra med hästen! För hon är lite lat, hoppar hellre på fart än på styrka osv. Sen tror jag mycket sitter hos mig, det känns som att hon hoppar av jättestort men jag tror inte alltid hon gör det. Och lägger jag henne i ett undertempo är det ju klart att det känns som att hon drar på sista stegen extra mycket. 

 

Nu är det så att jag inte fattar hur man stänger av ljudet på filmen, så ni kommer få er ett gott skratt - jag har nämligen lite svårt att vara tyst när hon klämmer i lite - lite som på liseberg ungefär, haha!

Så vi har ju ett tag kvar till tävling, det kan ju vara en fördel om ryttaren kan vara tyst inne på banan ;)

 

 

 

 

Här kommer dessutom några bilder från gårdagen. Filmen är påväg att laddas upp, men dessa utvalda stillbilder är såklart snyggare - på filmen ser man ju alla skavanker emellan de små godbitarna under passet :)

 

Ja, nu har jag ju en fungerande dator igen så jag håller på att ladda upp lite filmer. Från hoppningen i somras bland annat - fegisen som hoppade hela EN meter ;)

Som ni kommer de har jag mycket att jobba på med sitsen i sprången, men för att ha hoppat så extremt lite som jag gjort i livet är jag nöjd ändå! 

 

Tim filmade även lite under ridningen idag - det var ett oplanerat pass och de brukar oftast bli bäst. Hästen var ren och fin så hon fick ett rent schabrak. Även lindor åkte på i samma veva. Vi hade tänkt skritta ut och klättra lite men vi vände hem och red i ridhuset istället. Hon kändes jättefin med tanke på att detta var första "riktiga" ridpasset sedan såret - hon har ju varit i full gång nån vecka men jag har inte ställt några direkta krav på henne. Men som sagt hon kändes jättefin! Nu ska jag bara lära mig att komma ner i sadeln och korta tyglarna sådär 2 dm- inte undra på att hon inte svarar på halvhalter med den längden på tyglarna ;) Vi måste även jobba mycket på styrkan, hon blir lätt för låg framtill och tappar baken. 

 

Under tiden ni väntar på filmerna får ni hålla tillgodo med lite bilder från hoppningen för någon månad sedan (det finns ju en massa roliga grejer i moviemaker)!

Jaa, nu har hösten kommit på riktigt känns det som. Inga 20+ och solsken här idag inte, regnet vräker ner och det blåser. Hästarna fick (mycket motvilligt från min sida) täcken på sig igår och såhär i efterhand kanske det var ett klokt val även om det inte är speciellt kallt och ingen av dom är klippt(!!) än. 

 

Även igår var det regnigt, inte så intensivt, men tillräckligt för att bo i regnkläderna på jobbet hela dagen. 

 

I höst har jag valt att testa en ny grej redan från början. Klippte benen på Feelia redan i lördags kväll. Förra hösten och vintern (vilket ioförsig var extremt blöt) fick hon rasp efter ett tag. Som var svår att upptäcka till en början för det blev aldrig några sår lixom, bara massor av skorv. Detta försvann hjälpligt när jag klippte henne så benen faktiskt hann torka ner är ettpar timmar under natten. Det är svårt det där, de dagar man själv inte har insläpp så är de redan halvtorra när man kommer och ska rida, men behöver spolas av pga all leran så vips så är de ju plaskblöta igen. Tar flera timmar att torka o sen ska de ut vid 6 dagen efter igen. 

 

Ett alternativ är ju att låta leran torka in o lixom skydda mot nästa dags lera men eftersom Feelia är så känslig för småsår så vill jag gärna kunna visitera henne grundligt varje dag. (Ändå missade jag början till raspen för att hon var så lurvig förra hösten) 

 

Iallafall: med klippta ben är leran i princip torr efter någon timme inne. Man kan enkelt borsta bort den eller spola av den, utan att benen förblir blöta hela natten. Så i år provar vi den här modellen. Så får vi se om det var en bra eller dålig idé. 

 

Min lilla snutt är så snäll att klippa - hade det vart gamla ponnyn hade det INTE gått att klippa några ben inte.... När jag klippte honom första gången gick det ganska bra med brems (både han och klipparmäster hade en chans till överlevnad) på HÖGER sida. Vi klippte grovklippning där och tänkte ta vänstersidan också innan vi gick på fintrimmningen med fina kanter och så. Trodde vi, när vi kom över till vänstersidan blev det totalblockout i huvudet på Bosco, vi kunde klippa lite på halsen och några drag på bogen och magen sen var det tvärstopp. Så det var bara till att slänga på täcket och undvika att rida i dagsljus tills veterinären kom med lugnande någon vecka senare :)

 

Feelia kunde vi till och med klippa ansiktet på och lite av öronen sist hon klipptes. Och det var en stressad Feelia ensam inne i sitt hatstall så det borde gå bättre nu när hon är lugn som en filbunke och man får draa med henne ut från stallet :) Dessutom är det nog inga som helst problem att få låna husses trimmer till öronen och nacken om det skulle behövas, även om vår maskin är extremt tystgående. Han är inte sådär knusslig med hästhår och så <3 Men resten av Feelia får nog vänta lite... eller ja vet inte. Min plan lutar åt att helklippa ganska så snart och sedan köra någon form av halvklippning längre fram. Då får hon lite tjockare päls över rygg och kors. Gillar dessutom när jag lyckas få "sommarpäls" även på vintern - nyklippta grådassiga hästar är det fulaste som finns tycker jag! Dättre när det vuxit ut lite.

 

Gillar denna skarpt: tyst lätt att hålla i och i princip sladdlös, bara en "telefonsladd" från batteriet som sitter i skärp runt midjan) till klipparen. Den var billig också, dryga 2500 med 2 uppsättningar skär, tillskillnad från typ en DeLaval för sådär 5000... Dock är det nog lite dyrare i sverige. 

Ja, nu kommer hösten så sakteliga. Och på jobbet har vi klippt hästarna för första omgången (shettisar får myyyycket päls...). Som sagt; vi har klippt dom. Jag är uppvuxen och utbildad med att man klipper sin häst på vintern (OM det är tvunget).

 

Det finns inget värre än folk som säger "rakat". Det låter på något sätt ganska okunnigt i mina öron som aldrig hört det innan. Tjaa, det låter väldigt konstigt helt enkelt!

Vi använder ju en klippmaskin, så ja - då anser jag även att vi har klippt hästarna! Det är ju inte så att vi har stått där med rakhyvel och lödder. Och ingen rakapparat heller för den delen!

 

 

På jobbet hemma log man gott åt de mammor i högklackat eller pappor i finkostym när de (under tiden de kryssade mellan skithögar, skitiga ridhusväggar och dammiga små ponnyer) utbrast "Nej men åååh, de är ju raaakade, är det vanligt att man gör så??!". Man nickade artigt och förklarade att ja, de hästar som jobbar så att de blir svettiga brukar man klippa på vintern. Med betoning på ordet klippa. 

Här nere på västkusten har jag under alla år stört mig på att många säker raka. I början tänkte jag att jaja, det kanske bara är lite ovisshet då ingen i mitt första stall brukade klippa sina hästar på vintern. Jag sa inget för jag hatar att vara besserwisser i sådana lägen, jag vill inte få någon att känna sig obekväm. Men sedan har jag hört att även många rutinerade människor säger det samma! Helt obegripligt enligt mig!

Tror till och med att jag läst ett repotage om hur man rakar sin häst på bästa sätt(!!!) i en ridsport för något år sedan, extremt obegripligt!

 

Jag undrar hur det är i resten av sverige igentligen... 99 % av alla hästannonser innehåller ju "snäll att klippa, sko och lasta" så jag antar att man säger klippa på fler ställen än just runt gnällbältet. (där vi förvisso betonar extra på i, där ska vi kliippa hästen.) Är det ett "copypaste" syndrom i dagens hästannonser eller heter det faktiskt klippa?  

 

Som sagt: Hemma där klipper vi hästarna med klippmaskin (och friserar dom med sax(eller rycker))

 

 

när det blir svackor här. Det är ganksa skönt att ha ett litet "arkiv" att gå tillbaka i när månaderna (och åren) tickar iväg. 

 

Just idag har jag inte så mycket att delge, förutom att jag blir vansinnig på folk som inte kan skilja på sett och sätt. Men men, vem är jag att klaga på rättstavning lixom så det blir inget inlägg om detta. 

 

Håller på att köra igång hästen igen, det blev en rejäl spolning av sårfickan i måndags och oj vilken skillnad det blivit sedan dess. 1liter koksaltlösning sköljde hon med så det blev rejält rent. Istället för att ha en ränil var ner på benet på tisdagen hadet det bara droppat litegrann och när jag spolade rent kom det ut endast två små droppar var. Efter det har det inte varat något alls. Nu gäller det bara att det inte får växa igen helt så sårvätskan kan rinna ut och att allt läker som det ska.

 

Trots att vet. tyckte det såg fint ut fick hon en ny kur hippotrim, för säkerhets skull. 

 

Ju mer hon får röra på sig destå bättre tyckte vererinären så nu kör vi igång på riktigt igen. Igår var vi ute och skrittade i backar - pust och flås sa Feelia! En liten galopp kunde vi inte hålla oss ifrån heller = överlycklig köttbulle <3

Jaa... för nån vecka sedan gjorde vi en strukturerad budget. Men hur har igentligen andra människor det? Vad är rimligt att lägga på mat? hur mycket lägger andra i "övrigtfacket(dvs kläder krogen prylar mm)? Det verkar vara sån tabu att jämföra med varandra. Jag tycker inte det är pinsamt vare sig man tjänar lite eller mycket sålänge man gör det man har till något bra. (Jag tolererar inte gnäll och annat. Är man missnöjd får man göra nått åt saken, eller åtminstonne gå med i facket. Att snåla ur varenda droppe ur försäkringskassan för att det är gött att vara "ledig" är inte heller ok enbligt mig. (Tack gode gud att jag slingrade mig ur WT träsket medan jag hade chansen - enklaste sättet att bli av med Lina=köp en kombibil i 20 årspressent, tala om för henna vilken bra familjebil det är samt sätt ett ultimatum på kids inom 5 år... nu 7 år senare har jag fortfarande samma värderingas som då))

 

Nog om ingetning: Jag har nu hittat ett program som heter "tonårsbossen" på TV3. programmet i sig är väl ingen höjdare - bortskämda tonåringar får ha hand om hela hushållets inkomst en månad för att göra en fungerande budget (de vill allitd köpa dyra saker till sig själva i början, men inser efter hand att man måste betala räkningar, mat osv o inte ahndla upp allt). Men det som är lite kul med programmet är att man får reda på hushållets totla inkomst - och i många fall även deras fasta utgifter. Inte undra på att folk flänger o far över hela jorden stup i kvarten när de har typ 42k in och 19k ut varje månad. VARJE månad blir det alltså  dryga 20 000 över till annat när lån, mat räkningar, bensin osv är betalt... Då skulle jag ockå ha fin bil, fint hus och resa ofta!!

 

Såhär ser vår budget ut, och vi är både stolta och nöjda över hur "mycket" vi lyckas sätta undan i sparkolumnen (det ska bara sättas undan i verkligheten också...) 28k in och 25k ut. 

Visst var det som jag trodde,kärlek i luften (eller vattnet rättare sagt) här tidigare i veckan när malarna svirlade runt som tokar. I morse hittate Tim en fin klunga gul rom pappa mal vaktar på. De har lagt den i en rot denna gången,

inte alls så speciellt skyddat, trots att de har åtmonstonne 2 grottor att välja på och flera bättre skyddade skrymslen på rötterna. men men, detta var platsen de valt iallafall. Bägges favoritsida av roten. 

# Jag lyssnar hellre på P1 än P3. Mest för att slippa alla flamsiga puckon som är programledare på P3 men också för att slippa den hemska musiken de envisas med att spela. Den dagen en ung kvinlig programmledare slängde ur sig kommentaren "vadå är mag/tarmkanalen inte insidan på kroppen" har jag helt tappat förtroendet för den kanalen. NEJ, tarmarna är INTE insidan på din kropp. Tarmväggarna/slemhinnorna skapar ju en barriär mellan insidan och utsidan.... 

 

# Ett av mina största nöjen  numera är att "hålla hastigheten". Tex. på vägen hemma är det 70 km/h. Det finns inget mer tillfredsställande än att ligga duktigt straxt över 70strecket och se nån puckad mr backslick ligga o pressa bakom i sin fläskiga bonster-BMW/audi eller vad det nu kan vara. Vill du köra ihjäl dig, Fine by me!!

 

Något annat som är extremt kul är att sätta sig brevid den som minst av alla ser ut att vilja ha sällskap på den halvfulla spårvagnen/tåget. En demostrativt utplacerad väska hindrar inte mig, snarare tvärt om! Varför ska jag behöva stå så att deras väska kan ha ett eget sälte lixom. GLÖM DET SNORUNGAR! (dvs alla under 25) 

 

# Jag har omvärderat min inställning till vad som är en okej anledning till att sjukanmäla mig. Tidigare har rännskita/kaskadspya med en återkommande intervall under sådär en timme varit den enda giltiga frånvaron. (på en timma hinner jag fram till jobbet utan att reskera en olycka i bilen, även om man faktiskt kan spy i en påse under tiden man kör) Feberfrossa, nästäppa, halsont och öroninflammation har tidigare inte varit ett giltigt alternativ för en sjukanmälan. 

 

Idag är en sådan "töntsjukdag". Jag har varit sjuk de senaste 2-3 dagarna, så jag bestämde mig för att näe, jag är faktiskt inte i kondition för att hålla 7 lektioner idag.  Har lite feber och är förkyld, känns som att hjärnan är inlindad i bommul ni vet. Trött, hängig och ont i huvudet/halsen. Jävligt surt att förlora dryga 800 på lönen dock, men det är smällar man får ta. Jag ska jobba dubbelt nästa hleg så det tas igen då, men det blir ju inget "extra" denna månaden som planen var med extrajobbet från början. Dock var detta en utav anledningarna till varför jag var hemma för att vila mig frisk idag. Nästa vecka är hon som täcker för mig borta så då gäller det att vara frisk och fit for fight för att orka med båda dagarna ;)

 

En kul sak som aldrig slår fel nu för tiden är hur förvånad jag blir när sjukligheterna försvinner på bara någon dag när jag faktiskt vilar. När jag tidigare jobbade 6 dagar i veckan (utöver mina halvtidsstudier på komvux) var jag alltid sjuk i åtmonstonne någon vecka! Klart att en influensa inte skulle ge med sig på några dagar, men de här vanliga förkylningarna försvinner illa kvikt bara kroppen får vila har jag märkt. 

 

 

 

 

Eller knapt ens påbörjad, det beror på hur man ser det. Idag skrev vi vårt säkerhets prov och metodikprov. Säkerhetsdelen kändes ok, är nästan helt säker på att jag satte alla rätt (vilket ju var kravet för att bli godkänd). Metodikdelen bör jag ha lyckats skrapa ihop 75% rätt på... I och med att jag pluggat inför detta har flera dagars föreläsningar lagts på hög... huuh... SVÅRA grejer, tur att det finns så många bra föreläsningar på you tuube som man kan titta på. Ibland känns det dessutom enklare att höra samma grejer på engelska eftersom all literatur är på engelska. 

 

Ikväll har jag trotsat min förkylning och ridit lite på min häst. Det var såå fint väder så jag kunde inte låta bli. Pigg och glad och ohalt, men sårfickan vill inte riktigt till att läka. Eller så har jag för bråttom bara. Nu börjar själva såret vilja läka ihop, men då kommer ju inte vätskan ut. 

Blir ny veterinärkoll på måndag så att allt verkligen är i sin ordning.

 

Min tanke är såhär: Eftersom det var i princip helt nygjort när vi upptäckte det och veterinären undersökte det hade det vara hunnit bli just såret som man ser med blotta ögat, men den underliggande bindväven mellan muskel och hud hade ändå blivit skadad. (tror hon rullat på en sten så då har ju huden säkert "dragits med" innan den gick sönder, aa ni fattar) Efter ettpar dagar upptäckte jag en liten sårficka på höger sida av såret, en grund sådan. Ytterligare ettpar dagar senare hittade jag den djupare fickan upp på vänstersidan. Min tanke är alltså att kroppen själv gör sig av med den skadade bindväven, (som var skadad redan från början men fortfarande hängde ihop när veterinären petade i såret) och att nu hela hålet är fritt från gammal bindväv. Nu gäller det bara att få det till att börja bilda ny. Teoretiskt sett borde detta vara en helt rimlig förklaring då kroppen själv tar sig an och bryter ner skadad/död vävnad innan den kan bygga upp ny. 

 

Min inbillningssjuka sida är dock helt övertygad om att det är köttätande bakterier i såret som gnager sig mot armbågsleden för att förgifta hela min guldklimp. De borde dock ha junnit bra mycket kängre än så vid det här laget så på den vägen är det nog inte. Anyway, det skadar inte att vara på den säkra sidan så till veckan blir det uppföljning hos veterinär. Vill ju veta hur pass mkt hon får jobba också. Hon verkar som sagt helt oberörd av såret, men det kanske läker bättre utan påfrestning. Nu är hon ju inte det minsta svullen längre så för den sakens skull behöver hon inte längre röra på sig. 

 

Näe nu ska jag bädda ner min arma kropp och hoppas på att jag vaknar pigg och kry imorgonbitti. ÄLSKAR att jag låg till sängs redan kvart i tio såhär en fredagkväll. Det är SÅ det ska vara!

 

 

 

Jaa jag  vet inte om man ska bli lite extra taggad eller bara lite extra håglös. Risken för att spränga chalmers i luften minskar väl iallafall med ett så pass strikt säkerhetsprov inför kursens laborationer. Alla rätt på provet annars får man inte labba. De ämnen som vi änvänder är ju (förutom cancerogena/frätande/giftiga) oftast explosiva och självantändande när deras ångor kommer i kontakt med luft så det kan väl vara klokt att lära sig hur man ska hantera dom. En del gaser märker man iallafall av som från klor och brom. De sticker i näsa/ögon och så vidare. Andra gaser är så giftiga att när de finns i så pass stor mängd att man märker av dom är det bye bye och godnatt sedan länge. Mysigt att vrara tillbaka på lab! Fast jag gillar cellbiologi labet bättre. Kladda med blod, bakterier och DNA om vart annat är lite roligare än att framställa diverse läkemedel. Provsmaka får man inte lov att göra heller då vi inte vet med exakthet hur ren vår produkt blir. 

 

Metodikprovet som skrivs samma dag krävs det iallafall bara 75%rätt för att bli godkänd. Sen är det bara till o storma upp på lab och köra igång! 

 

Å labraporterna har vi noll returer på :S Minst 30% rätt på varje rapport eller 50% av den sammanlagda poängen. 

Men jag är inte bitter, riktigt taggad faktiskt :)

 

Feelias sår börjar läka ganska fint. All svullnad är helt borta förutom runt själva såret trots att hon slutade med medicinen i söndags. Däremot ser svullnaden runt såret större ut nu, som en liten pingisboll på underarmen. Dock tror jag det bara är en synvilla nu när all annan svullnad lagt sig runtomkring. Pigg och glad är hon iallafall. I morgon ska jag nog skritta henne uppsuttet, nu när hon fortfarftande inte är halt trots att jag slutat med smärtstillande!

Duttade på lite såndär magisk jox mot svallkött idag. Vips så är den vitaktiga vävnaden ihopskrumpnad och dödgrå istället. Undrar vad det är i den vätskan. DET ska jag luska ut trots att apoteket fick importera den från tyskland när jag fick den utskriven på recept för nåt år sedan. Labassistenten bryter på något som liknar tyska så hon kanske kan hjälpa mig med innehållsförteckningen.