Jag vill "hjälpa" alla som är som mig. jag vill lyfta fram fler gediget intresserade människor till ridsporten. Eller nej, snarare till hästlivet!

 

När jag var liten hade jag inte ens möjligheten att ha en gammal shettis i vedboden, ännu mindre en uppsättning tävlingsponnyer med ny och dyr utrustning och en nystylad blingig transport på det.

 

Ingen av mina vänner hade egen häst, förutom ridskolechefens barn då. Men det var inga flådiga ponnyer, ofta hyrdes de in från samma ställen som många av ridskoleponnyerna hyrdes in. Hemma finns det inte stall här och var som et gör här nere. förfan, det går ju inte ens bussar så man kan ta sig till någon häst. De närmsta hästarna fanns sådär 1,5 mil bort när jag var liten. Sedan öppnade en liten ridskola på byn. Vi red lektion en dag i veckan, men vi hade också chansen att vara skötare och sedan även halvfodervärdar. Vi fick otroligt många lärofyllda timmar i stallet tillsammans med vår instruktör och det är sånt som behövs och som sätter sina spår. Vi lärde oss inte bara mycket häst, utan allt runt omkring. Och hur man uppför sig och förhåller sig till hästarna och andra i ens omgivning. En lugn välvårdad och ordningssam miljö med få andra ungdomar. Tid för bus och skratt både med och utan vuxna, men inte dessa hierarkiska konstalationer som man lätt ser på större ridskolor.  

 

Lite samma upplägg har chefen på jobbet. Det blir lixom som att "gå en kurs" i hur det är att vara hästägare. Allt från att man sopar, krattar och städar efter sig, till att vattnet SKA bytas varje dag och krubban SKA göras rent. Men också hur man beter sig på tävling, vilken syn man ska ha på sin häst (b.la. det där med att åka trång låda till ett läskigt nytt ställe o göra konstiga krummelurer elller hoppa över skumma prylar... man kan inte alltid skylla på hästen när det går dåligt den kanske inte VILLE ut på äventyr just den dagen). Eller det där med att hästarna faktiskt måste vänjas in på gräs på våren - har du inget gräs i hagen nej då får du vackert stå och beta den för hand varje dag istället. Allt sånt som man inte lär sig på ridskola och som man av någon anledning tycks missa ibland som ung nybliven hästägare. Speciellt om man har ointressanta föräldrar. Detta gäller inte alla förstås, men i större stall verkar sådant lätt falla mellan stolarna. 

 

 

Jag vill också lyfta fram ungdommar till hästvärlden, men inte nödvändigtsvis ridsporten i sig. Klart de ska utvecklas och kunna rida ändamålsenligt och vill de tävla och det går bra så är det ju jättekul, men de måste få med helheten också. 

 

Det är en liten del utav "målet" med den framtida gården med. Inte en hel verksamhet, men att ha några snälla ponnyer för mycket som man kan ha medryttare/fodervärdar till som får "frodas och utvecklas under ens vingar".  Att kunna ta sig an geniunt intresserade ungdomar. För det finns faktiskt sådana som mig, som törstar efter kunnskap och hästsällskap och som suger upp och förvaltar all ny kunnskap de stöter på. 

 

Just att få ge ungdomar som inte har någon möjlighet att ha en egen häst en chans att få "mer häst" än på ridskola är något jag alltid velat göra. Ha!! jan kanske inte är så självisk trots allt ;)