Fristad

Ibland glömmer man vilken fristad stallet är! Att umgås med hästar kan bota det mesta hos både gammal som ung. För stunden i alla fall. Det ger en något annat att tänka på oavsett om det är att mamma o pappa som ska skiljas, om man själv befinner sig i en separation, att man lider av någon sjukdom eller att man brottas med "demoner" som ingen annan ser. 
 
Stallet och hästarna lindrar det mesta, och jag tror att det är väldigt nyttigt att ha en fristad att komma till även när det känns jobbigt och även om det är jobbig att ta sig dit. För man ser på de som kämpar för att ta sig dit att de oftast lämnar stallet på mycket bättre humör!
 
Jag kan bara gå till mig själv och mina "oväsentliga problem" men som faktiskt är problem för mig. Det finns inet bättre än att komma till stallet, pyssla med hästarna, rida lite osv. Man känner sig alltid på bättre humör när man lämnar stallet, och jag tror och hoppas på att det gäller för andra också. 
 
Att som ridlärare kunna erbjuda en fristad för båda barn, ungdommar, vuxna och äldre är guld värt! Det spelar ingen roll om det är pirrigt i magen för att man ska börja lekis, att man är mitt i puberteten och det känns som att världen rasar samman eller bara känner sig ensam på "ålderns höst". Jag tror att sallet och hästarna hjälper alla att hitta ny energi.
 
Visst, de flesta ser mig som "sträng men rättvis" och det stämmer nog. Jag bangar inte för lite hårt arbete för jag vill ge mina elever den allra bästa grunden. Att sitta av tiden genom att stå i ett hörn och låta eleverna rida runt är inte min melodi. Jag VILL så mycket för mina elever, ofta vill jag mer än dom och ibland kan det bli tokigt. Men oftast blir det bra. När de saknar på tro på sig själva gäller det att peppa dom till att kämpa lite extra istället för att ge upp och vips så tycker de allt känns busenkelt och de lämnar ridhuset med ett leende på läpparna. Sådana dagar är bra dagar. En sådan dag var det på jobbet idag!
 
Ridningen handlar om så mycket mer än bara ridning. Det handlar om att skapa sig en positiv och korrekt självuppfattning och att våga tro på sig själv. Man lär känna sig själv och sina "gränser" och sen kan man tänja på dom mer eller mindre. 
 
Det ska gå bra när man rider och det är min uppgift att guida och peppa eleverna till ett optimalt resultat, där de kan känna sig duktiga och stolta över sig själva. Där de kan känna att de faktiskt kan. Oavsett om det handlar om att rida de där perfekta skolorna eller "bara" att våga släppa sadeln i traven. Det finns inga erövringar som är mindre än någon annan - men rädsla är större än de flesta!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0