duktig på det där med diagnostisering

Haha, jaa. "Dessvärre" måste man ju ändå ha veterinären till o få ut medicinerna ;)
 
Det var som jag först trodde, men som jag sedan frångick lite med tanke på de ömmande senorna.
Feelia har med största sanolikhet en liten inflamation i hoven som kom efter tappskon och det hårda passet dagen efter. Eller om det kan ha vart att skon tryckte på nått vis, vi la ju om den och det blev bättre. Hon är en känslig dam så AJAJAJ på mig som inte tänkte ett steg längre o tog ponnyn på träningen den där helgen... (o folk tycker jag nojar och överanalyserar allt som har med Feelia att göra... inte tillräckligt mycket tydligen!!)
 
Vi började med böjprov och sparade högra frambenet till sist. Hon reagerade inte på något, förutom att hon var lite känsligare vid böjningen av det högra bakbenet (som hon är lite svagare i). Det syntes en liiiiiiiten markering på höger fram som värmde ur efter 3-4 steg. 
 
Sedan longerade vi på stallplanen (mjukt o fint ute nu ju) där var hon jättetassig och lite "stapplig" framtill i framförallt vänster varv och ville inte alls ta ut steget. Hon rörde sig nästan som om hon trodde att det skulle vara halt, så såg det ut. Sedan gik vi in o longerade på mjukare underlag. Där syntes ingenting och veterinären sa att om detta hade vart en besiktning hade hon gått igenom UA. Sedan böjde vi igen ute på gårdsplanen för att se om något hade kommit fram efter rörelse, hon visade inget under böjning men var rejält halt på höger fram när hon skulle trava och det värmte inte ur varken fram eller tillbaka. 
 
Hon ömmade fortfarande lite för visitertången, framförallt på insidan av hoven och liiiite när vi tryckte ihop hovkapseln, men inte lika mycket som sist. Fast nu hade vi ju skon på. 
Vi fick beröm för den fina skoningen och att det inte fanns något som såg ut att kunna tänkas trycka på sulan!!
 
Så: veterinären tror som sagt på en lätt inflammation i hoven, som den hon fick när snösulorna legat o tryckt för ett par år seddan, fast den var myyycket värre o hon kunde knappt gå!!!
det är antagligen något som irriterat, troligtvis när hon gick utan sko i hagen och sedan har det där inte velat ge med sig utan blivit lite värre. 
O eftersom hon antagligen har stått o kompenserat lite så det gör lite ont i kot och/eller hovled med.
 
Nu blir det antiinflamatoriskt i 10 dagar och daglig skritt under ryttare. Fortfarande liten hage tills vidare :( Den här gången provar vi finadyne eftersom Feelia brukar vara lite tveksam till metacam. Hon vill INTE ha det sprutat i munnen och lyckas alltid spotta ut ungefär hälften, och det är inte heller alltid hon äter det i betforn. Finadyne vill jag minnas att hon slukade med hull och hår när hon fick det för hovinflammationen sist såå... Hihi, jag läser läkemedelskemi just nu så vi stod länge och pratade om olika läkemedel, typ vad de "ska göra" och vilket resultat man oftast får osv. Så på slutet säger hon "jaha, vilken medicin tycker du vi ska ta nu då... " ;)
 
Feelia var jätteduktig, och pigg o glad, det var ju för engångs skull inte sårtvätt och sömnad på schemat ;)
 
Dessutom fick vi beröm för det fina hullet, vilket var kul! Fettknölarna har faktiskt försvunnit lite nu när det har varit lite kallare och hon får en del hö utbytt mot halm. Dessutom tyckte hon att Feelia var jättefin i musklerna trotts att hon stått några veckor. Alltid kul att höra!! Feelia verkar inte vara en sån som tappar muskler direkt snabbt, på gott och ont kanske, för det tar lång tid att bygga på dom med. 
 
Om 14 dagar är det återbesök. Visar hon fortfarande på någon hälta vid böjprov kommer hon behandlas i kot och hovled också. Hon tyckte det var lika bra att behandla båda med en gång om så är fallet, för att slippa köra in henne till kliniken för en "riktig hältutredning". Feelia är ju inte lättast i stan att ha o göra med på nya platser, hon vill inte åka transport, VI HAR INGEN TRANSPORT och det är bara firmabilen som har dragkrok så att.... SKÖNT med en veterinär som kan se till hästens bästa och vara lite realistisk ibland. Hon anser även att risken med att sticka i lederna i stall vs på klinik har minimal skillnad.  
 
Det var det, nu ska jag smaka på min strömmingslåda..... Har letat efter strömmingsfileer i flera månader... efter ett tag kom jag på att det heter ju sill här nere..... Jävla avigsida av landet jag bor på. Så sillåda blir det väl då...
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0