I måndags morse rullar jag fridfullt in mot skolan lyssnandes på P3. De har bästa morgonsändningarna enligt mig, förutom mix megapol (inte stockholmsgänget så klart) men där är det så mycket reklam jämt. 

 

Som vanligt har de en gäst. Jag slår på i slutet av gästandet så att säga så jag har ingen riktig koll på vem hon är, men hon hade extremt märkliga tankar och ideer iallafall, det är ett som är säkert!!

 

Det första jag hör henne påpeka (stolt som tuppen) är att hennes dotter minsann inte visste om att hon var flicka innan hon började lekis.... För att ge ett barn komplimanger är ju livsfarligt, speciellt vad gäller utseendet eller kläder osv. Lite svårt att ge komplimanger för något annat om man inte känner ungen. Jag ger mig fan på att hon blir kallad hen också...

 

Själv tycker jag det är viktigt att få varje unge att känna sig "fin" hur slitna kläder de än har eller hur "fula" (ja, ni fattar, orkar inte gå in på det) de än är tycker jag att de ska ha komplimanger. Vi måste visa dom redan som små att det inte är ETT utseende som är "rätt"!!! Och att det inte bara är dyraste/prinsessigaste outfiten som räknas och är det enda rätta. Jisses!! 

Detta "problem" kan man tackla på många sätt utan att ta till så drastiska åtgärder. Ge komplimanger åt alla till exempel, inte bara till dom vars föräldrar har mest pengar att lägga på skräp. 

 

Sedan fortsätter hon med att babbla på om det där med att tuffa till tjejerna som många gör och tror de är feminister är helt fel och att pojkarna istället ska mjukas upp. Och det ligger väl en god tanke i det, men man kanske inte behöver dra det till överdrift. Hon var noga med att påpeka att hennes barn fick välja kläder helt själva - eller ah, de fick välja fritt av det HON köpte hem och hon köpte minsann ALLA kläder på fkickavdelningen för de var mycket gulligare (???) där..... både till sin dotter OCH sin son....

Då kan man ju undra vad tidigare tjat om att barn (läs flickor) inte ska få lov att klä sig gulligt gick ut på. Eller det kanske bara gäller flickor, för pojkarna verkar det vara fritt fram att vara supergulliga. 

 

Funderar på att lyssna om på poden, men jag vet inte om jag pallar det alltså. Då får det nog bli anger management för min del, för sånt där "trams" gör mig vansinnig!

 

 

Jag fattar inte varför det ska vara ett sånt liv om det här jämt. Låt barnen vara som dom vill. Uppmuntra dom för vad de har! Vill en kille ha en fin rosa tischa med Hello kitty låt han ha det. Vill en tjej ha en mörkfärgad tischa med monstertrucks eller what ever är väl det helt ok det med? Eller? 

Enligt mina erfarenheter väljer barnen det där bra själva. Jag har haft tjejelever som är kortklippta, som alltid klär sig i blått/grönt osv och som "bara" leker med grabbarna. Jag har också haft tjejelever med långt blont hår och tjtejkläder som varit lika hårdkokt för det och åkt vidare på crossträning efter ridlektionen och också hängt mycket med killar. Många av killeleverna jag möter är väldigt mjuka och försiktiga (vissa tror till och med att speglarna i ridhuset är till för att fixa gåret i ;) ). Och många av tjejeleverna är just tjejiga - men inte ett dugg "mesigare" för det. De tuggar sand lika ofta som de grabbiga tjejerna eller grabbarna - gråter en skvätt, borstar av sig och sen upp igen. Faktum är att i uppskttningsvis 6 ggr av 10 är tjejerna modigare/tuffare vad gäller att utföra grejer till häst. Så det där som många ridkskolor kör med att killar ska vara så mycket tuffare tycker jag inte stämmer in alls. Innte vad jag sett över mina 12 (gammal, no shit) åren som verksam instruktör iallafall. 

Visst finns det de som är tuffare än andra, men de finns minst lika ofta på tjejsidan. 

 

Vill man på riktigt ge sitt barn en god start i livet - sätt dom i ridskola! Där blir de jävlar i mig både starka och självständiga. Fysiskt och psykiskt. OCH flickor/pojkar tävlar i samma klasser, på lika villkor!

Och kom inte dragandes med det där att det bara är män i toppen för det är så gott som försvunnet i dag och kommer garanterat vara borta inom 10-15 år.