Haha, näe det är synd o påstå. 

 

Igår tog vi en härlig uteritt på kvällen. Det var läääänge sedan sist vi red lite längre och i alla gångarterna. Det gick super och hon kändes inte alls öm i sulorna. Till och med Moonlight kunde uppföra sig som inte heller varit ute på hur länge som helst. Traven kunde han rida på glappande tygel (haha, det gick INTE på den bruna ångvälten) och i galoppen sprängde hon INTE förbi som ett vitt streck - kanske hon är sjuk ;) Efter galoppen gick det givetvis inte skritta något mer den turen, men det var inte sån där manisk krabbgång eller galopp på stället/sidan/baklänges som det var sist vi var ute (och vände hemåt), utan som vanligt bara det eviga tacktandet. 

 

Det bekommer dock inte Feelia. Hon lufsar på i godan ro sådär 20 meter bakom <3 

Prio ETT för henne på en uteritt är att hinna med o stanna o lukta på alla spännande bajjhögar som andra hästar lämnat efter sig. Då måste man stanna, ner med näsan, och undersöka grundligt. Man måste ta god tid på sig!

 

Dessutom blev hon helt starstruck av alla islänningar vi gick för bi i hagarna, och korna som annars brukar vara lite läskiga! Hon stannar lixom till och ser väldigt intresserad ut lixom "Heej, vad heter du?!" Ville bli kompis med alla, antar att hon brunstar. Det är det enda man märker av på henne, hon blir vääääldigt gosig.

 

Haha! Mötte även en islänning på vägen hem, den var påväg uppför en brant backe som vi var på väg nerför och den kom lite plötsligt på. Och Skrutt blev helt paralyserad, tyckte den var jätte intressant och ville inte riktigt gå där ifrån. 

 

I galoppen jobbade hon på superfint. Antingen gjorde det lite gott att ta igenom det där "den hårda vägen" igår, eller så är det inte så farligt egentligen, men jääävlar vad mycket hag hade i handen! 

Det var en überlycklig pålla jag satt på så tränsbett kanske inte var rätta valet såhär i efterhand ;)

Så skönt när hon är sådär sprudlande glad.

 

Sen (när jag väl fått stopp) lunkar hon på på hängande tygel igen som om vi aldrig galopperat. Den där "på och av knappen" är nog det bästa med henne. 

Lillskruttan <3