Förutom de typ 200 uppenbara och självklara anledningarna till att INTE "vänsterprassla", kan jag här med bidra till ytterligare en: Hetspacka inför flytt ställer till det många år efter avklarad flytt!! Eller så tyder det på dålig karaktär när man fortfarande inte gått igenom allt "skräp" efter snart två års tid. 

 

Ska på arbetsintervju efter lunch idag, vilket blev bestämt igår och jag KAN bara inte hitta min arbetssökarmapp, med alla betyg, lästa kurser, tidigare anställningar och rekomendationsbrev i... 

Jag vet exakt i vilken mapp de ligger,och i vilken del av bokhyllan de ligger i I GAMLA LÄGENHETEN... Men fan vet vart den tagit vägen efter flytten... Och att försöka minnas tillbaka hur jag packade för två år sedan går sådär. Har gjort ett halvhjärtat försök till att leta igenom de flyttlådor som ännu inte är upp packade, men de har saker från bådas gamla lägenheter så det är inte så lätt. Jag är iallafall säker på att den måste finnas någon stans, då bokhyllan samt alla andra grejer i den finns här hemma. 

 

Jaja, jag har iallafall ett utdrag på samtliga betyg + högskoleprov från antagning.se, men det hade hänts lite bättre att lämpa över en hel lunta med orginalpapper från 2005 och frammåt, istället för ETT sketet printat papper från nätet. Samt att intygen från de pedagogikkurser jag läst även finns med där, vilket är relevant i detta fallet. 

 

Jag ska nämligen dryga ut kassan ytterligare genom byta ut ridspöt mot pekpinnen någon/några timmar i veckan. 

Lina goes läxhjälpare!

 

Eller, ah, det är tanken iallafall. Jag tyckte det lät som ett passande jobb för mig då de sökte typ studenter och jag älskar ju att undervisa. Dessutom var en av eleverna som skulle ha hjälp med b.la kemi - perfekt, jag drömmer ju om att komplettera min utbildning i framtiden så att jag kan jobba som kemi/biologilärare!

 

Men men, vi får väl se vad som händer efter intervjun idag, om de fortsätter att vara lika intresserade som de var efter att de läst mitt personliga brev.

Och inte att förglömma: Vad de är villiga att erbjuda i lön!!! Jag vill ju faktiskt inte "byta ner mig" lönemässigt, även om detta är ett arbete utöver ridlärarjobbet! 

 

Jag känner mig lugn som en filbunke iallafall. Ingen press på att jag måste ha jobbet. Klart det skulle va jättekul att prova på detta, men det gäller inte "liv eller död" så att säga - jag måste inte få det för att klara mig. 

 

Kul ska det bli iallafall - min första arbetsintervju utanför ridsporten!