Att bevittna när någon annans häst blir sämre och sämre av tarmvred för att sedan få ställa sig på transporten ner till Helsingborg kl 21 en regnig torsdagkväll är mardröm nog. Hade det vart Feelia vet jag inte vad jag hade tagit mig till..

 

Mina tankar går till stackars K som just nu påbörjat en oändligt lång resa: Gbg --> Hbg med en väldigt sjuk bästa vän bak i släpet och ett ton ångestfyllda tankar och farhågor på axlarna.

 

Nu gäller det att hålla tummarna för att allt går bra!