Minns ni att jag sökte jobb som läxhjälpare i våras?

 

Det lät som något som skulle passa mig som handen i handsken. Jag som själv har/har haft det kämpigt i skolan och som samtidigt älskar att undervisa. Förmånen att få hjälpa elever att förstå och skapa ett växande intresse för kunnskap hade verkligen varit något för mig. Att hjälpa någon klara hägstadiet eller gymnasiet, MEN nu visade det sig att detta var inte fallet....

 

"visst finns det dom som har det kämpigt också" sa supersnobben som ägde företaget och som skröt mer över sitt nya kontor högst uppe i "läppstiftet" med utsikt över hamnen än vad han tycktes vara intresserad av att hjälpa elever som har det svårt att klara skolan. 

 

Majoriteten av de som använde sig av läxhjälpare var tydligen de som "skulle skriva MVG". De som skulle ta sig in på jurist, läkar eller handels direkt efter gymnasiet samt skriva 2.0 på högskoleprovet.

Tack och hej sa jag då, för har man ett så pass bra läshuvud att man sedan ska klara av detta då får man fan ta sig dit på egen maskin. Då får man lära sig att lägga upp sina studier på egen hand, för hur ska de klara sig på utbildningen sen?

 

Nä, som sagt, jag trodde att det rörde sig om att hjälpa de som inte riktigt klarade godkänt att bli godkända - inte att hjälpa de som redan hade förutsättningarna för att lyckas!